I min ungdom (sub 20) spelade jag mycket volleyboll. En sport som är mer fysisk än vad den kanske låter, volleybollträningar blandades med ganska mycket styrketräning. Energibehovet växte allteftersom antalet träningar ökade. So far so good men när jag slutade med volleybollen hade jag dessvärre lite svårare för att hålla igen med maten, man hade ju liksom vant sig vid att äta mycket. Kilona blev fler och formen blev rundare.
Jag insåg till slut att det var dags att göra något och 2005 anmälde mig till Göteborgsvarvet. Med måttlig träning lyckades jag i alla fall ta mig runt och drog mig över mållinjen på dryga 2.20.
2006 upprepades bedriften och tiden blev 2.10. En inte alltför imponerande tid som kan förklaras med att jag helt enkelt inte är någon snabb löpare i kombination med för lite träning. Under 2006 växte dock intresset för löpning och jag höll igång träningen under sommaren och i september 2006 överlevde jag (bokstavligt talat) Lidingöloppet med tiden 3.40.
Efter Lidingöloppet har motionsloppen avlöst varandra och i dagarna fick jag faktiskt mitt klassikerdiplom. Tack vare att jag har hållit igång träningen under höst och vinter slog jag så i våras mitt personbästa i Göteborgsvarvet då tiden blev 1.56.
Efter att ha klarat klassikern på ren envishet insåg jag att om jag lyckas hålla igång träningen under vinterhalvåret i år så är en maraton inom räckhåll. Att få springa ett maraton har alltid varit lite av en pojkdröm för mig.
Så nu är det dags att starta träningen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar